Den här blir det första inlägget i vad som kan bli en serie. Läs den som en både lusig och lärande läxa om varför man inte ska försöka vara för säker på hur framtiden kommer gestalta sig.
Nedan finns en länk till en artikel från Sveriges radio med den dramatiska titeln Svenska serverhallar avslöjade som hemliga kryptofabriker. Hade man frågat mannen på gatan idag vad en serverhall är, och sedan i vilken kontext ordet krypto oftast används, så hade man nog fått ganska ackurat svar.
Tar vi Ditt och Datt redaktionens tidsmaskin tillbaka till år 2004 hade svaret nog blivit lite mer vagt. Reser vi ända tillbaka till 1984 hade nog svaret från den den alltid representative mannen på gatan förmodligen varit ett ”Va?”
För att summera artikeln så har Skatteverket undersökt huruvida serverhallar i det dolda egentligen använts för att skapa bitcoins, och alltså varit digitala sedelpressar. Företagen som berörs har fått en härlig upptaxering på många miljoner kronor. Lyssna gärna på inslaget via länken nedan.
Idag heter dagligvarukedjan som kallades Konsum för Coop. Man bytte namn när verksamheten blev en nordiskt projekt istället för ett enbart Svenskt. Om det ska uttalas som Koop, eller lite mer engelskklingande som co-op (som cooperation ibland uttalas) för de lärde tvista om. I alla fall var namnet Konsum var från början en förkortning av konsumtionsförening. Namnet Coop har heller inte samma folkliga status som Konsum och det Kooperativa förbundet. Det finns en hel del folkhemsnostalgiskt skimmer kring Konsum.
Men en nystartad dagligvaruhandel hade knappast valt Konsum som firmanamn.
Men modernare (och dystopiska) läsglasögon är det lätt att tänka sig Konsum för en försvenskning av det engelska verbet Consume. Om det är i infinitiv- eller imperativform får vara upp till konsumenten. En sådan butikskedja känns som hämtad från filmerna THX 1138 eller Robocop. Här ska du konsumera, inte handla eller göra inköp. Bara konsumera.
Titeln är skriven med var, istället för är, för att förmedla lite extra dramatisk effekt. För oss som bor närmare jordklotets poler än andra är snö och kyla vintertecken. Enbart kyla är inte så behagligt, men ett vitt vinterlandskap kan få många att njuta av det vackra den mörka årstiden för med sig. Snö är fint att titta på, det lägger sig som en dekorativ yta över alla former och kan skapa roliga former på cykelstyren och brevlådor. Tystnaden som finns i naturen när snön ligger på marken är också något speciellt. Alla ljud dämpas och ro och stillhet kommer snabbt efter något rört sig. Både barn och vuxna gillar också att roa sig med snö. Man kan göra snöänglar, bygga snögubbar och åka sidor.
Men när det blir varmare blir snötäcket som kommer tunnare och stannar kvar kortare. Ser man på äldre foton kan man häpna över hur mycket snö som verkar ha fallit. Malmös vintrar var rejält mycket vitare då än nu. Inte heller var snöbrist och skidanläggningar två ord som användes i samma mening.
Kanske kommer det en dag är saknades efter forna vintrar blir det som verkligen väcker ett medvetande kring att klimatförändringarna är här och verkar. Längtan efter att bygga en snölykta kanske skapar mer fart i opinionen är Greta Thunberg någonsin kan.
Den kokta grodan är en apolog (sedelärande berättelse, ofta innehållande djur) om hur små förändringar över tid kan leda till katastrof senare. Den används ofta i samband med att förklara klimatförändringar. En tiondels grad hit eller dit per år märks inte, men över ett sekel blir det en stor ändring med förödande följder.
Den stackars grodan (som förmodligen är kokt sedan länge) används för ofta som en negativ metafor. Man kan vända på berättelsen också och använda den som en påminnelse av att saker och ting blir ofta bättre. Ta en idrottare som exempel. Han eller hon tränar regelbundet och äter riktig mat under flera år och når till sist elitnivå. Men då kommer knäskadan som aldrig riktigt läker ordentligt. Vår atlet för nöja sig med att vara en medelmåtta. En medelmåtta ibland andra elitidrottare i alla fall. Men fram till skadan, eller tills vattnet blev för varm i kastrullen, så har exemplets idrottare fått en kropp som skulle göra andra gröna av avund och en fysisk form som slår 99 procent av andras.
Man kan också använda grodan för att beskriva ekonomisk utveckling. Flera år av små löneökningar och idogt amorterande kan ge en person en väldigt bra ekonomisk situation. Plötsligt kan man unna sig tre semestrar istället för två. Eller så lyxar man till det med en högre klass på flyget. Men så kommer räntehöjningen och det blir mindre kvar i plånboken. Grodan är kokt. Man får återgå till lite mer sparsamt resande på semestern. Plötsligt är vardagen grå och trist och alla de bra åren bortglömda. Att telefonen i fickan är dubbelt så bra som den man hade för fem år sedan, och att den nya robotdammsugaren tar hand om mycket av hushållsarbetet tänker man inte på.
Tänk på att det är många saker som faktiskt blir bättre hela tiden. Grodan är inte kokt, men njuter istället av att vattnet blir behagligare i jacuzzin.
Sveriges radios hemsida har en bildlänk som jag inte sett någon annan stans.
Skärmdump från SR.se
Om du skrollade ända hit lyder texten. Den hittar man en bit ner på sidan. Under länkarna till The big four (Radiokalanerna P1 P2 P3 och P4, inte vilt i Afrika) och några nyheter och podavsnitt som presenteras för tillfället.
Det blir en ledande fråga, som ska hjälpa dig att ta ett beslut. Har du kommit så här långt är det väl dags att ta i dagen! Börja lyssna eller läsa på något. Men det är inte så att du på något sätt nått hemsidans slut. Det finns mer hemsida kvar om du är trotsig fortsätter klättra länge och längre ner på sidan.
Det kan inte vara helt enkelt att vara ansvarig för Sveriges radios hemsida, till skillnad från våra grannar Danmark, Norge och Finland har vi Svenskar valt att separera TV-nyheter och radionyheter med en hög mur, och en webbsida är framför allt ett visuellt medium där rörliga bilder eller text gör sig bäst.
Det behövs en yta som du placerar dig framför för att kunna ta sig till video och läsa texter. (Ditt och Datt vill passa på att slå ett slag för papperstidningen som alltid kommer vinna kampen om bäst läsupplevelse. Men tillbaka till ämnet) Att lyssna på radio kräver väldigt lite interaktion med själva källan till ljudet. Det är faktiskt så att du förmodligen kommer ta dig till det som sägs sämre om samtidigt läser något. Att försöka lyssna på radio och samtidigt se på ett nyhetsklipp är bara dumt och för dig snabbt utmattat och förvirrad.
En hemsida för radio är faktiskt något utav en motsats till det mycket moderna hemsidor strävar efter. Utvecklingsarbetet inom internet går mot att skapa bättre visuella upplevelser. Man ska ju interagera med webben. Uppmärksamhetssökande texter ska klickas på. Tänk bara på ordet click-bat. Hur skapar man klickbete på en hemsida där kärnan i innehållet bygger på att man bara sitter still och lyssnar. Det skulle vara intressant att veta om vi i Sverige är bättre på att lyssna på radionyheter, alltså att bara sitta på rumpan och lyssna, än våra skandinaviska grannar. Vi har i alla fall möjligheten öva på ett bättre sätt.
Jag kommer ta frågan Om du skrollade ända hit som en påminnelse om att jag gjort fel. SR.se är inte en hemsida för visuellt material, utan för ljud. Ljud kan man inte skrolla sig igenom. Använd istället hemsidan som en koncentrationsövning i att direkt gå till kanalen du vill höra på, eller använd sökfältet (det sitter också överst på hemsidan) för att hitta det du letar efter. Doomscrolla inte.
Dagens inlägg blir reklam för ett produkt från IKEA. BERGENES hållare för mobiltelefoner och surfplattor.
För ett tag sedan när jag var på strövtåg på internet såg jag en rolig bild på en text som löd:
When the phone was tied with a wire, humans were free
Internet
Det finns en poäng i det. Det är inte nyttigt att jämt ha telefonen i fickan, den pockar jämt och ständigt efter din uppmärksamhet. Ge den därför en plats i ditt hem, som en inredningsdetalj som den fasta telefonen en gång var. Bergenes mobilhållare är perfekt för det. Den är lätt, billig, ganska snygg och håller telefonen i en vinkel som gör att du ser vad det står på skärmen om det kommer ett meddelande. Kom bara ihåg att sätta tillbaka telefonen i hållaren när du använt den.
Mobilhållaren kan köpas i ditt närmsta IKEA varuhus eller online.
Drönare har blivit en mycket viktig komponent på dagens slagfält, det har konflikterna i Ukraina och Nagorno-Karabach väl visat. Nagorno-Karabach var en uppvisning i vad en armé med drönare kan göra mot en motståndare som saknar dito, Ukraina har däröver blivit ett drivhus där utvecklingen går på högvarv. Nu finns både ”drönarbåtar” och ”drönarbilar” i Ukrainas arsenal. Ryssland ligger inte på latsidan och utvecklar sina egna dödliga leksaker.
Om ett tag kommer säkert även drönarsvärmar. Hela moln som rör sig som en enhet och förmodligen kommer styras med hjälp, eller helt av, AI.
En möjlig tillämpning av drönarmoln hade som luftvärn runt specifika platser. En svärm med drönare skulle kunna forma en halvsfär kring en byggnad, fartyg eller liknande. När något elakt i tankarna kommer nära angriper drönarna som en svärm ilska getingar. Fast istället för att stickas så detonerar en sprängladdning som drönarna bär. Andra drönare, människor* eller till och med kryssningsrobotar skulle kunna bekämpas på detta sätt. Kryssningsrobotar och andra väldigt snabba saker hade kunnat bekämpas bättre genom att ha flera lager av drönarväggar, likt en lök skyddar lager på lager av drönare ett centrum som försvaras.
En klar fördel mot traditionellt luftvärn är att en enskild drönar är långt billigare. Dessutom kan en annan drönare i svärmen ta en nyss stupad drönares plats. Och genom lite sannolikhetsberäkningar kan densiteten på drönarsvärmen anpassas efter varifrån hot antas komma.
Det framtida slagfältet kommer se väldigt annorlunda ut från hur Hollywood har gjort oss vana att föreställa oss det.
*Neal Stephensson har en liknande idé i den fantastiska boken Snow Crash.
Idag hörde jag något på radion som fick smilgropar att bildas i ansiktet. Från och med nu på onsdag (13/3) måste alla nyinstallerade allmänna elbilsladdare ta emot kortbetalning. Man måste alltså inte vara tvungen att använda en app eller på något annat sätt registrera sig någonstans för att kunna betala för laddningen. Ett steg framåt säger Ditt och Datt redaktionen. Att appar och registreringar av olika slag ofta har krävts för att ”tanka” elektricitet, men inte för flytande drivmedel är bara dumt och ett utslag av appsjuka. D.v.s. att bara för man kan göra det med en app ska man göra det med en app.
Från och med 2027 måste alla allmänna elbilsladdare kunna ta emot kortbetalningar. 2027 kanske blir året man skaffar elbil…
Stofil som jag är så hade jag dock glatt mig åt om något i världen uppfinner en elbilsladdare som tar kontanter. Men det är nog att hoppas på för mycket…
Nu väntar vi också på att man inte ska behöva ha en app för att för att parkera.
När jag var yngre hade jag en uppsättning Dragon Ball serieböcker som lästes många gånger. Det var tråkigt att få nyheten att Dragon ball skaparen gått bort den första mars i år. Beskedet nådde dock inte världens för ens nu en vecka senare.
I Europa är Akria Toriyama förmodligen mest känd som upphovsman till mangan Dragon Ball, historien om pojken Son Goku som ger sig upp på ett äventyr för att hitta de sju drakkulorna. Det sägs att den som gör det kan få en önskan uppfylld, vad det än är.
För mig, och säkert många i min generation, var Dragon Ball vägen till manga, anime och Japansk kultur i stort. Ett intresse som hållit sig kvar genom åren.
Dragon Ball är en manga i den s.k. Shōnen genren som primärt riktar sig till pojkar. Men tack vara Toriyama och hans teckningar lärde jag mig att manga och anime inte är något som ungdomar håller på med. Att Studio Ghiblis filmer och modernare verk som Your Name har en publik i Sverige och Europa (och förmodligen fler ställen) har nog Akira Toriyama till stor del hjälpt till med.
Förutom att skapa Dragon Ball och Doktor Slump (som aldrig riktigt nådde Sverige) och medverkat i flera andra titlar så var Akira Toriyama en stor förebild och idol för serietecknarna Masashi Kishimoto och Eiichiro Oda. Två personer som som när de själva växte upp skapade de internationella succéerna Naruto och One Piece.
På det stora vida internätet dök det upp lite reklam som fick mig att skaka lite på huvudet.
Bild: Skechers
Skoföretaget Skechers har tagit fram en sko som man skjuter in foten i, som en toffla, men med bakkappa precis som skor brukar ha. Praktiskt och förmodligen resultatet av en hel del utvecklingsarbete och testning.
Men det finns en vinning i att inte alltid följa det minsta motståndets väg, det är nyttigt att göra saker lite besvärligt.
Förstoring från ovan, Bild:Skechers
Det gäller i synnerhet för människor som Martha Stewart som tagits in för att ge skoreklamen ett ansikte. Martha är faktiskt 81 år gammal i skrivande stund. Att böja sig ner för att knyta skorna ett par gånger om tagen är bra benträning, om man väldigt grovt uppskattar att halva kroppsvikten sitter ovanför midjan så är det ett några kilo som ska lyftas från en hukande position. Att knyta skosnören är en övning i motorik och fingerfärdighet som är så väl inövad att det inte alls är ansträngande. Att stå på huk är dessutom en balansövning som kan ge välbehövlig stadga i andra ostadiga situationer, t.ex. vid cykling eller på en buss som startar och stoppar om och om igen.
Filmen Wall-E kan fungera som en dystopisk vision av vad ett liv helt utan ansträngning leder till. Du blir fet och får svårt att röra på dig p.g.a ett liv helt utan fysisk ansträngning och stimulans.
Så nästa gång du knyter dina skor, le och tänk att det här minsann är bra träning.
